En "riktig" häst som är tuff, orädd och med humör!

Träningsdagen igår i Övik var en upplevelse som jag fortfarande försöker smälta och bearbeta.

Söndagmorgon startade tidigt. Väckaren ringde väl vid kvart i sex. Sedan bege sig till stallet för att göra i ordning hästarna inför transporten. Harsk såg laddad ut och han fick dagen till ära boots på sig. Han har aldrig åkt så långt förut, men han hade en mycket skötsam kamrat i Lotus så jag kände mig inte särskilt orolig. Eftersom att jag ville köra hästarna lagligt till Övik hade jag hyrt en hästbuss. Harsk tyckte den var väldigt märklig och vill inte alls gå på. Hög ramp, gå in från sidan, konstiga infångare. Tack och lov var jag förutseende nog och hade hämta den redan lördagkväll för att hinna provlasta honom. Det tog bara 40 minuter att få på honom första gången, sedan var det inga problem. Inte heller på söndagmorgon. Dock har han fått för sig att han ska kliva på från vänster, alltså från sidan av rampen. Likadant i en vanlig transport. Men det får vi arbeta borta i ett senare skede, nu är jag glad att han kliver på hyfsat enkelt.

Resan till Övik gick relativt smärtfritt, men ett moment gav hjärtklappning. Vi låg och körde så fridfullt på E4:an, hästarna var lugna och harmoniska (älska kameraövervakning!) och helt plötsligt ser jag hur instrumentpanelen på bilen bara släcks ner för att sedan gå igång. Det tjuter till och färddatorn säger "check engine". WHAT? En i princip splitterny hästbuss!? Vi rullar in på första bästa vändplats för att kolla de varningslampor som lös och ringde sedan de som äger den. Vi fick rådet att bara åka vidare. Så vi startade i gång men väl ute på E4:an märker jag att bilen inte gick att gasa upp till mer än 40 km/h. Ringer ägaren igen och undrar vad som kan ha hänt. Han tycker att vi ska svänga in och stänga av bilen för att se om det hjälper. Kan säga att vi var inte särskilt populära på E4 där vi körde i enfiligt i 40 km/h... Vid det här lagt har jag en irriterad Harsk som inte alls uppskattar att vi står stilla. Första bästa vändplats svängde vi av igen och där slog jag av och på bilen. Nytt försök ut på E4 och denna gång gick det att köra i normal hastighet, men det lös en hel del varningslampor på instrumenteringen. Ignorerade dessa och körde vidare utan andra svårigheter ner till Övik

Har aldrig tidigare besökt ÖoR förut, men måste säga att det var en trevlig anläggning med många glada ansikten. Och de som vi träffade som hör till körsektionen var fantastiskt trevliga människor med mycket positiv energi. Tack Anna, Anette och Verona!

För första gången skulle vi (jag och Harsk) träna för Erik Broms, C-tränare och som tävlar internationellt med ett nordispar. Jag var inte så lite nervös, särskilt med tanke på vad vi hade för upplevelse sist vi var i vagn. Men Erik var lättsam och pratglad och på första passet tyckte han definitivt att jag skulle sätta honom i vagn för att se hur han reagerade. Så gjorde vi och när vi skulle trava så kände jag mig rätt säker. Harsk gick fint även om han i början fortfarande har lite svårt med ridhusväggarna. Vår upplevelse med vagnen i onsdag verkade inte ha satt några djupare spår hos Harsk.

På pass två klev Erik själv upp i vagnen och jobbade Harsk. Han hade mycket positiva saker att säga om honom. Ganska så mjuk i sidorna, rätt stadig -särskilt med tanke på att han är så ung. Svarade positivt på förhållningar som Erik gjorde. Dock så när vi skulle trava så lättade Harsk lite och hade tänkt sparka, men Erik berätta för Harsk att så gör man inte. Sedan så travade han fint, helt utan spö, i nästan en halvtimme. Gick på volt, byte varv, ställde sig och sökte sig neråt. Dock saknar han muskler och ork för att bära sig, men tendensen finns där! Jag fick också köra men jag är inte i närheten lika duktig som Erik och då gick inte Harsk heller lika fint, men vi fick trots allt beröm. Men för min del handlar det om att bli bättre på att vara stadig och stilla på handen för att ge honom stöd och träna på det här med förhållningar, att inte dra hela tiden utan att ta lite och sedan släppa efter. 

Sammanfattningsvis var Eriks omdöme om Harsk att han är en häst som tänker mycket, som är orädd och tuff och har en hel del humör. Hans tolkning av Harsks beteende i vagn tidigare, var att Harsk surade till och blev förbannad på vagnen och skulle sparka den. Med tanke på att han fastnade i sparkskyddet hoppas jag att det tog tillräckligt ont för att han skulle ha lärt sig en läxa. För att hålla honom på banan är det viktigt att låta honom använda huvudet och tänka, och gärna utsätta honom för situationer där han blir "rädd", för han behöver det. Annars hittar han på egna "rädslor". Harsk har ett gott självförtroende... Tydligt ledarskap och att han lyder är det jag ska tänka på i den vardagliga hanteringen. Erik tyckte också att jag ska börja konditionsträna honom. Kan ju bli intressant.

Även om Erik bara träffat Harsk vid ett tillfälle så tycker jag att han har träffat väldigt rätt på sin beskrivning av hans personlighet. Och därmed får jag återigen fundera över hur jag ska mäkta med hans temperament i framtiden. Å andra sidan så gillar jag det, så länge jag känner att jag faktiskt har kontroll över honom. Jag ångrar bara så bittert att jag inte satte igång med arbetet tidigare. Skulle ha präglat honom redan från start och inte väntat till dess att han fyllde tre. 

På vägen hem från Övik var både Lill-Lotus och Harsken så trötta att de stod och "sov" större delen av resan hem. Nöjda och glada när de kom hem var de, så även jag!

Stort tack till Hanna och Emma som följde med som hästskötare! Det var en mycket trevlig dag, och har med mig väldigt mycket inspiration hem!

Här är en länk till en film som filmades när Erik körde Harsken:
http://youtu.be/UvnTTb6E_LQ

Inköpslista!

Här är de saker jag tänker inhandla från Hööks:


http://www.hooks.se/product.aspx?productid=600248



http://www.hooks.se/product.aspx?productid=600482



http://www.hooks.se/product.aspx?productid=610072



http://www.hooks.se/product.aspx?productid=300661

Selen smord!

Förberedelserna i full gång. Ikväll blev det tömkörning med vanligt träns samt postkandar. Tycker Harsk svarade rätt bra på det, dock är det lite för trångt tycker jag, skulle behöva böja ut det lite. Första gången som han hade en ''vanlig" nosgrimma, så han passade på att gapa lite extra när han slapp undan remonten. Han skötte sig superfint dessutom, inga dumheter.

Efter det startade förberedelserna inför söndag. Den helt fantastiske Mats fixade till Victor innan de åkte utomlands i morse, så nu kan jag köra trots allt på söndag!! Så ikväll var det givetvis selen som fick sig en omgång med smörj, mycket välbehövligt! Det är alltid så trevligt efteråt, och när man har sina fina flickor som sällskap blir det bara så ohyggligt mycket roligare att utföra!

Hööks nya katalog är ju ute, finns ju hur mycket som helst jag vill ha! Ska försöka länka imorgon när jag sitter vid datorn. Har sparat en varukorg... Nu dags att sova, imorgon ska bland annat Silver-Ture och Victor lastas.

Bakslag av dignitet

Alltså om jag hade tyckt att det var lite roligare hade jag kanske kunnat uppskatta humor med "bakslag" i detta fall.

Igår skulle Harsken få inviga Victor. Det gick inte alls särskilt bra och nu är Victor demolerad. Det gick bra till en början och han skrittad fint, gjorde volter och verkade rätt seg. Så när vi skulle trava fick han frispel. Och slaggjorden måste ha hamnat lite för långt fram samt varit lite för löst spänd för när han väl började sparka den gode Harsk fanns det liksom inget stopp. Han sparkade samtidigt som han rusade fram på banan. Han var inte helt okontrollerbar, han hade själv förståndet att svänga när sidorna tog slut. Turligt nog är hans kondition inte den bästa så han orkade inte med allt för många kickar, och efter kanske ett tjugotal sparkar och ett varv runt banan, slutade han.

När det lugnade ner sig kunde jag konstatera att han hade sparkat ner sparkskyddet, på något sätt tror jag han lyckades hamna över det och han sedan "lagt" sig på det för det var helt framåtböjt mot honom. Det är fortfarande intakt, men en onaturlig vinkel. Jag fick Harsk till att skritta ett halvt varv och sedan stannade vi. Emma fick göra en visuell kontroll av honom och han såg inte skadad ut. Då bestämde jag mig för att jag ska prova köra honom, bara i skritt, för att vi inte skulle sluta med den där upplevelsen i bagaget.

Harsk skrittade i ett bra tempo, men verkade rätt lugn och lyssnade bra på mina kommandon. Så vi skrittade några varv runt banan i båda varven. Han stod stilla när vi selade av, men hoppade till lite när vi la ner skacklerna. Och sedan när vi skrittade varvet runt banan hoppade han till för en person som höll på med något på gården. Så helt tillfreds var han inte, han var uppe lite i varv. Men jag tycker att han höll ihop bra trots eskapaderna på ridbanan. Och när han kom in kände jag igenom honom och han verkade inte ha ont, han var inte varm och inget sår. Hade utsläppet i morse och då hittade jag inte heller något fel på honom och han skrittade normalt till hagen.

Jag är otroligt tacksam över att både han och jag klarade oss undan fysiska skador. När han sparkade som värst var han riktigt nära mig och touchade mina händer. Huruvida vi får psykiska skador av detta återstår att se. Det känns inte så, men det får framtiden utvisa.

Det som känns mest trist i detta, är att vi hade ju planerad körkurs i helgen, och nu har jag ingen vagn längre! Känns riktigt eländigt faktiskt, får se hur det löser sig för dit vill jag! Och kanske är det nu mer behövligt än någonsin!

Träningsdags!

Fick i helgen hämta hem Victor (min nyrenoverade rockard blev igår döpt av Yvonne som inte gillade mitt namnförslag Guld-Sven) och jag måste bara säga att det jag ser är precis vad jag hade hoppats på! Bilder kommer så småningom. Det värsta är ju att jag har medryttare i dagarna två så jag får inte prova vagnen på hästen förrän på ONSDAG! Men det känns bra, den ser betydligt mer sportig ut nu. Framförallt går den nu att sitta ordentligt i. Sen lite färg på den så kommer det bli toppen. 

Eftersom jag har hämtat hem Victor så kommer vi att åka på körträning i Övik på söndag. Herrejösses jag är nervös redan nu. Dels för hur det ska gå att komma sig dit och dels för att faktiskt köra för en tränare, en riktig tränare. Funderar på om jag ska hyra en hästbuss istället för att köra hästarna med finka. Är så svårt att få till det med vikterna så det blir lagligt. Jag inbillar mig också att hästarna åker bekvämare i en buss. Lite dyrare, men är det inte så att de måste åka med stil våra fina lurviga fyrbenta!?

Spruta nummer ett tagen!

Det närmar sig utlandsvistelse, sannerligen! Idag var jag tvungen åka och ta första dosen av Twinrix-sprutan inför resan. Nu är det bara sex veckor kvar till dess att vi åker, längtar så otroligt mycket! Jag hoppas att denna resa är allt vad jag har drömt om och lite till. Fick mejl från fritidsresor igår om en påminnelse om att boka lite utflykter. Och helt klart kommer det bli några stycken, men framför allt sola och bada och ta det lugnt. Tror att både jag och Niclas kommer behöva den här tiden tillsammans för att varva ner och hitta lugn. 

En liten retsam förkylning har spridit sig i min kropp och jag är inte särskilt road av den. Torrhosta och feber, not nice! Tur jag kämpade mig igenom stallet imorse när jag släppte ut hästarna så att jag bara får vila ikväll när jag kommer hem från jobbet. Har ju inte råd att vara hemma heller iom att man ska vara lediga en vecka. Det är lite trist med läraryrket och ferietjänst. Man kan inte ta semester utan måste vara tjänstledig utan lön. Det får det vara värt!

Min store, fyrbente älskling har börjat få lite kraftfoder. Han har varit lite orkeslös på slutet trots ganska mycket mat. När jag åker utomlands tror jag att han ska få sig så mycket vila som möjligt. Sedan när vi har gjort vår start i april tror jag att han ska få vila resten av den månaden. Lär inte vara så bra underlag ändå. Vill inte ha en häst som blir sur och tvär för att han inte orkar!

Nej nu försöka ta sig genom dagen...

Fredagkväll

I vanlig ordning en sen fredagkväll i stallet. Intag av hästar, ridning, körning av ponny och hagbygge. Lämnade stallet vid kvart i tolv och Harsk tyckte att det var dags att släcka ner, han hade nämligen gått och lagt sig redan!

En stor söt Trötter!

Kanske är det så att jag måste ge honom lite extraenergi nu när han arbetas fem dagar i veckan. Han sprudlar inte av energi direkt.

Jessica kommer bli medryttare nu till Harsken, jag tror det kommer bli toppenbra! De såg ut att fungera bra tillsammans.

Hööks och Ikea, here I come! :-D

Om jag bara vetat när jag var liten vad jag skulle komma att vilja när jag blev stor, skulle jag nog ha valt lite annorlunda...

Jag må vara lärare, men jag stödjer inte allt som har med skolan att göra. Bland annat tycker jag det är helt vansinnigt att man i årskurs nio ska behöva välja inriktning för din framtid. Hade jag vetat när jag gick i årskurs nio att min stora passion skulle visa sig vara hästar och kanske framförallt körning skulle jag definitivt ha valt en annan väg. Tänk att få utbilda sig till sadelmakare, eller varför inte svetsare? Ett yrke jag skulle kunna ha nytta av i min vuxna ålder. Inte för att jag tycker att UIG gav mig en dålig utbildning, det var en fantastisk period i mitt liv. Men nu kan jag inte svetsa eller sy selar och inte heller har jag ett yrke som gör att jag gladeligen kan betala dem som kan svetsa eller sy selar...

Nog gnäll. Igår hade jag en tjej som var och red Harsken. Han är inte riden mer än kanske tio gånger på egen hand och igår delade han ridbanan med två andra så det var lite trångt och kanske lite extra svårt att fokusera. Trots detta gick han fantastiskt fint! Och jag insåg att jag kanske ställer för låga krav på honom. Jessica jobbade honom rätt mycket i trav, vilket jag inte har gjort för jag tänker att det orkar han inte riktigt men uppenbarligen gör han ju det. Han hade ett fint driv framåt och Jessica sa att hon behövde inte driva honom allt för mycket. Han ser dessutom väldigt fin ut i kroppen nu, när han är ute och arbetar ser han väldigt högrest ut, inte överbyggd och han har "satt" sig lite och fått en mycket snygg profil. Inte en smällfet klumpig, överbyggd bebis.

Det blev tyvärr ingen ridlektion i söndags då Helena var magsjuk. Hoppas att vi kan ta nya tag eller att jag får tag i någon annan. Skulle gärna vilja ha en instruktör att rida för en gång i veckan, mest för min egen skull. Det är ju så herrans många år sedan jag red ordentligt.

Ihelgen blir det IKEA! Ser framemot att få åka dit, och givetvis måste jag ju ta en sväng till Hööks också. På hästfronten blir det lite ridning och kanske rent av dra in till SURF på söndag. Beror på om någon annan i stallet är intresserad.

Lördagsträning

Idag var det på nytt ett pass på SURF. Nu är medlemsavgiften betald och har även numer anläggningskort. Så nu blir det till att både rida och köra så det står härliga till! Och idag när jag vi skulle lasta och åka hem orkade han inte ens tjura ihop. Behövde bara sätta ytterst lite press på honom så gick han raka vägen in. De tre senaste gångerna vi lastat har han dessutom vara helt cool och stått helt lugnt inne i transporten trots att det varit lite bökigt och svårt att stänga bakom honom. Och när väl lämmen är uppe ser han också väldigt tillfreds ut, på ett annat sätt än tidigare. Om inte annat så är dessa träningstillfällen på SURF nyttiga för Harsk och hans lastträning.

Eftersom jag lämnat in vagnen för ombyggnation så tömkörde vi i ridhuset. Det är rätt länge sedan nu som vi gjorde det och jag kände mig lite ringrostig med både spö och tömmar. Måste dock säga att mitt nya lättviktsspö (glasfiberspö från Fleck) är helt klart värt varenda krona! Alla andra spön jag provat har jag fått i kramp i armen av för att de är för tunga men detta märkte jag inte ens att jag hade. Mycket bra.

Vi tränade mest att öka och minska, både trav och skritt. Han har lättare för att öka, det kommandot tar han på en gång. Att minska är inte riktigt lika lätt, men jag misstänker att det är för att jag inte riktigt stödjer upp honom på rätt sätt. Försöker att bara använda rösten i ett första läge, för en eventuell dragkamp kommer jag ändå att förlora. Mot slutet travade vi på volt, gjorde halter från trav och upp i trav från halt, ökade och minskade. Då kom han ner i en rätt fin form, men han har en bit kvar till det där riktiga trampet. Givetvis var han också otroligt nöjd med sig själv efteråt, med all rätt.

Efter att ha ställt in honom i stallet så var det dags för lille Lotus att köras. Jag hade igår googlat fram en skiss på en precisionsbana som jag följde till en viss del när jag ställde upp nio hinder. Med facit i hand blev det lite för mycket vänstersvängar. Får öva lite på mina banbyggarkunskaper till nästa gång. Matilda inledde och körde banan och det gick över förväntan. Sedan provade Yvonne och körde på en tid en bit under Matildas. Och när jag sedan skulle prova så kom givetvis tävlingsdjävulen fram i mig och eftersom Lotus är så himla fin att köra gick det rätt fort, vi sladdade genom kurvorna. Ändå så slog Matilda mig i sin sista runda tidsmässigt, men jag hade andra bästa tiden och inga fel. Känner mig rätt nöjd över vår insats.

Jag som sa att jag aldrig skulle våga köra "fort". Men när jag råkade säga det högt till Sofia, som tävlade Lotus förra sommaren, skrattade hon bara åt mig sa hon bara att finns det minsta gnutta tävlingsmänniska i mig kommer den att blossa upp för fullt och det kommer gå undan. Jag tror att hon har rätt. Det som känns bra är att i (om jag förstått det rätt) de tävlingar man gör i debutantklass så konkurrerar man inte mot någon. Tror det är precis vad vi behöver till en början.

Imorgon då gör vi vår första ridlektion någonsin. Hoppas att vi klarar oss från att stupa i backen denna gång. Är faktiskt lite nervös.

Så har även jag fallit...

Lite stel och lite öm har jag blivit på kvällskvisten efter morgonens eskapader.

Igår var Ida och provred Harsk och när vi var klara var han så där vanligt supertrött och hade inte ens ork att äta mat utan la sig rätt fort för att vila. Det är klart att det är jobbigt att vara ridhäst, särskilt när man sköter sig så bra som han gjorde. Är så stolt över hur långt vi kommit, han och jag.

Och med gott självförtroende sadlade jag på honom i morse. Såg i blicken att han var lite på tårna och tog därför en extra säkerhetsrem och longerlinan. Började med att longera lite innan och då kom det jag misstänkte - pipen, kasten med huvudet och bocksprången. Dock inte lika intensivt som vanligt. Efter en stund kom Yvonne och hjälpte mig så jag kunde sitta upp. Vi red i skritt och trav, gjorde lite volter, serpentiner, halvhalter (dock det endast i skritt). Mot slutet blev han lite trött och när han då travade lyfte han inte hovarna tillräckligt högt och snubblade till. Han kom ur balans (även jag) och när han väl hamnat helt ur balans lyckades han liksom inte få ordning på sig själv och gick ner på knä. Smidig som jag är så hamnade jag fram på halsen och när han då skulle resa sig gled jag liksom av och hamnade framför honom. Harsk blev lite förvånad men precis som förra gången någon åkte av stod han fastfrusen som en fura i backen med alla fyra, mest lycklig över att det var någon där som han fick mysa med!

Det var inga problem att sitta upp igen, trava eller rida förbi där vi drattat omkull. Han är rätt cool min kille och det är jag vid sådana här händelser väldigt glad för.

I dag har jag också hunnit med att åka och träffa finaste lille Hugo (ett människobarn). Dock hade han bestämt sig för att vi inte var tillräckligt intressanta besökare och valde att sova sig igenom hela vår visit. Bättre lycka nästa gång hoppas jag!