Mardrömmen

I fredags var jag så nöjd med min häst efter det att vi hade varit ut på tur och han hade fått gå som handhäst bakom vagnen (Emma och Fajjen). Vi var ute typ en timme och skrittade och travade in till Ersmark. När jag  lämnade honom vid kvart över fem var han pigg och fräsch.

Väl hemma var jag rätt mör eftersom min förkylning tog ut sin rätt. Jag däckade i soffan efter maten och då kom samtalet som jag aldrig mer vill få. Matilda ringde mig och sa att "Harsken verkar inte må så bra. Han flämtar och skrapar som en tok". Åkte till stallet och insåg själv att det här är inte bra. Kolik. Ringde veterinären som var ungefär två timmar bort. Lilla älsklingen och jag började promenera ute i sakta mak. Han var ganska så samarbetsvillig, när han väl fått upp farten. Han ville först inte gå ut ur stallet, utan jag fick använda pisken för att få honom framåt.

När veterinären kom konstaterade hon rätt snabbt att han så hängig ut. Han fick kramplösande och sedan ett dropp (en gigantisk slang som gick in genom näsborren och ner i magsäcken). Vatten och paraffinolja. Sedan blev vi ordinerade promenad minst en kvart varje timme under hela natten med extra övervakning efter det att medicinen skulle sluta verka.

När morgonen kom så såg han lite piggare ut, och han var definitivt hungrig. Han skulle sedan trappas upp i matväg och vi började på ett halvt kilo i timmen. Nu idag är han uppe i normal giva och jag ska bara hålla reda på hur mycket han bajsar och dricker. Han har slutat dricka, vilket bekymrar mig. Förut drack han stora mängder, nu är det väldigt lite. Så nu blir det till att experimentera lite med vattnet för att få honom att dricka. Harsk däremot, tycker det är mer intressant att leka med vattnet.

Det som Harsken tycker är mest trist, är att jag har separerat honom och Gurkan från varandra för att hålla kolla på bajsmängden. Nu står de och kivas över staketet och Gucci har redan gjort sitt sedvanliga dike längs staketet där han promenerar. När jag kom till stallet i går hade Harsk en pinne i munnen som Gucci försökte ta och när han fick tag i den hade de dragkamp om den. Precis som mina hundar gör...

Nu i gårkväll så var vi iväg till Bjurholm och hälsade på Gunilla Björn som har selar.se. Där klämdes det och kändes på selar, grimmor och efter mycket beslutsångest över färgkombinationer beställde jag ett däckelunderlägg från Mias RS. Bild kommer, när det kommer.

När jag tog in Harsken i går var han lite blöt och kall och då var jag ju tvungen att passa på och prova hans nya mysiga fleecetäcke. Och då såg han rätt nöjd ut, nästan som sitt vanliga jag.