Fortfarande ingen fredagshäst...

Enligt min hovslagare är en fredagshäst en sådan som i princip skor sig själv. Det är den sista hästen på veckan och lyfter snällt, står still och vilar på sina egna ben.

I dag blev Harsk skodd. Tur var väl egentligen att jag varnade Johan (hovslagaren) att han varit lite tjurig (=vägrat i sten) på att lyfta hovarna när ombedd, för han har aldrig betett sig så illa som han gjorde denna dag. Det kom till en punkt där Johan sa att det blir inga framskor idag. Det var väl lite av kulmen och efter lite övertalning kom även framskorna på. Dock använder inte Harsk sina egna tre andra ben att stå på, utan lägger över vikten på hovslagaren.  Inte särskilt uppskattat kan man säga. Det enda som var positivt var att när han väl lyft, särskilt fram, stod han still. Inga, eller väldigt få, ryck. När Johan var klar konstaterade han att Harsk ännu har en bra bit kvar till att vara en fredagshäst.

I övrigt kan jag säga att kördebuten blivit skjuten på två gånger nu. Först var det tänkt i Övik i våras, sedan Villvattnet i juli. Nu blir det Lycksele den 24-25 augusti.  Dock bara dressyr och precision.  Vi lämnar maraton denna säsong.

Inför detta har vi tränat lite. Han har fått gå i skogen med vagn och dragit två personerni djup sand, inget stöd på marken. Vi var och körde på Surf måndag och tisdag och vi jobbade mycket i trav måndag och skritt i lervälling på tisdag. Allt gick galant och jag är så oerhört tacksam att han visat en bättre sida nu ett tag. Annars kanske jag givit upp. Han har varit glad, positiv och med ett rackarns driv i steget. På tisdag går anmälan ut. Vågar jag?